emmatheresekarlsson

Kärlek är en stor del av mig. Sedan 1 år, 7 månader & 20 dagar tillbaka har jag haft världens bästa pojkvän vid min sida. Förstår inte hur jag klarat mig själv innan jag träffade honom. Innan vi blev tillsammans hade vi gått i samma klass i nästan 3 år och var riktigt bra vänner. Vårat förhållande kom väldigt oväntat eftersom vi innan var bra vänner och kunde prata om allt mellan himmel och jord. Jag vet inte vad jag gjort för bra här i livet för att förtjäna honom men nånting är det väl. Han är verkligen den bästa & viktigaste människan i mitt liv. Har känt mig trygg med honom sedan första stund. Jag kan lita på honom och verkligen vara mig själv. Han accepterar mig för den jag är och kan ge mig komplimanger när jag ser som bedrövligast ut. Jag älskar honom för hans underbart fina personlighet och sättet han behandlar mig på. Han finns alltid där, han ser alltid på mig när nånting är fel och han gör allt han kan för att stötta/ hjälpa mig vad det än handlar om. Kan ju inte säga att det var kärlek vid första ögonkastet direkt men jag har tyckt om honom som människa sen första gången vi träffades och när jag sedan fick se hans romantiska sidor föll jag pladask. Jag har förhoppningsvist hittat min livs kärlek.